Medborgarundersökning: Försörjningsberedskap upplevs viktig – trots detta finns det brister i beredskapen, särskilt bland unga och i södra Finland

Förberedelser för elavbrott och störningar i hushållen är fortfarande bristfälliga. Endast 40 procent av respondenterna anser sig vara rätt så eller mycket väl förberedda för längre elavbrott eller andra störningar. Respondenter under 35 år och de som bor i södra Finland känner till beredskapsanvisningarna sämre än andra. Endast cirka 9 % av alla respondenter känner till anvisningarna mycket väl. Ålder påverkar beredskapen. Personer över 55 år är bäst förberedda, medan nästan en femtedel av 25–34-åringarna bedömer sin beredskap som mycket dålig. 

Förtroendet för elsystemets hållbarhet i undantagssituationer är måttligt: endast 12 procent av respondenterna litar helt på att det finska elsystemet klarar av omfattande störningar eller undantagssituationer. Ett fullt förtroende för systemets hållbarhet är vanligast bland 25–44-åringar. 

– Ur försörjningsberedskapens och leveranssäkerhetens synvinkel bör elsystemet ha mer resiliens – särskilt icke-väderberoende produktion, reserver och proaktiv nätutveckling. Ökningen av produktion och konsumtion i distributionsnäten ökar störningskänsligheten, eftersom den nuvarande radiella strukturen inte erbjuder alternativa matningsvägar. Att stärka försörjningsberedskapen kräver långsiktig planering, proaktiv nätutveckling och en ökning av andelen reglerbar energi som en del av energiövergången, säger Jörgen Dahlqvist, direktör för drift och underhåll på Caruna samt ordförande för Elpoolens poolkommitté.

Lite mer än hälften av respondenterna anser att ett elavbrott på högst två timmar är rimligt

Lite mer än hälften av respondenterna (56 %) anser att ett elavbrott är rimligt om det varar högst två timmar och beror på en störning eller ett fel. Endast cirka en av tio anser att ett elavbrott som varar mer än fem timmar är acceptabelt.

Det finns regionala skillnader i attityder: i östra Finland anser 15 procent av respondenterna att ett elavbrott som varar mer än sex timmar fortfarande är rimligt. I övriga Finland är det betydligt färre som tycker så – cirka 7–9 procent av respondenterna.

Majoriteten (73 %) anser att den största besväret under ett elavbrott är att mat i kylskåpet eller frysen far illa. Den näst största oron orsakas av brist på tillgång till vatten (44 %) och svårigheter att laga mat (39 %). Däremot ansågs svårigheter med att få information eller hålla kontakt vara mindre skadliga – cirka en tredjedel av de svarande nämnde detta som ett betydande besvär under ett elavbrott. 

Vatten, mat och el i topp på prioriteringslistan i en krissituation

I en krissituation anser respondenterna att de viktigaste tjänsterna för att säkerställa samhällets funktion är vattenförsörjning och avloppshantering (65 %), livsmedelsförsörjning (57 %) samt elförsörjning (43 %). Resultaten visar att kontinuiteten i grundläggande tjänster är avgörande för medborgarna i undantagsförhållanden.

Ökningen av reglerbar energi anses viktig för försörjningsberedskapen

Majoriteten av respondenterna (61 %) anser att Finland bör öka andelen reglerbar energi – såsom kärn- och vattenkraft – för att förbättra försörjningsberedskapen. Av männen är 74 procent av denna åsikt, medan 48 procent av kvinnorna håller med.

Det är anmärkningsvärt att över en tredjedel av respondenterna (cirka 32 %) inte har bildat en uppfattning eller kan ta ställning till den reglerbara energis roll i försörjningsberedskapen. 

Investeringar i distributionsnät anses viktiga för försörjningsberedskapen – ungas åsikter skiljer sig tydligt från andra åldersgrupper 

Nästan 80 procent av respondenterna anser att utvecklingen av eldistributionsnät är ganska eller mycket viktig för försörjningsberedskapen.

Det finns dock betydande skillnader mellan åldersgrupperna. Av respondenterna som är över 25 år, betonar i genomsnitt 78 procent vikten av investeringar i distributionsnät, medan endast cirka hälften (48 %) av den yngsta åldersgruppen – 18–24-åringarna – är av denna åsikt. 

Var fjärde person skulle vara villig att betala mer för försörjningsberedskapen i elsystemet – unga är mer positiva till extra avgifter 
En fjärdedel av respondenterna är villiga att betala mer för att förbättra elsystemets försörjningsberedskap. Resultaten visar en generationsskillnad: yngre är mer positiva till extra kostnader, medan äldre åldersgrupper, även om de betonar vikten av försörjningsberedskapen, inte är lika villiga att betala mer. 

Lite mer än hälften (59 %) av respondenterna anser att Finland bör investera mer i ellagringslösningar för att säkerställa försörjningsberedskapen. Framförallt är det respondenter över 55 år som delar denna åsikt. Det är anmärkningsvärt att cirka 30 procent av respondenterna inte kan ta ställning till om det bör satsas mer på lagringslösningar – vilket kan tyda på att ämnet är nytt eller att det saknas information bland medborgarna. 

Undersökningen genomfördes av Bilendi Oy:s M3 Research-webbpanel i maj 2025. Totalt deltog 1 000 finländare i undersökningen. Urvalet är nationellt representativt vad gäller ålder, kön och geografisk plats. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Caruna.

Pressmeddelandet har översatts till svenska med hjälp av artificiell intelligens.

Bifogat medborgarundersökningens resultat på finska.